Hur kan man låta det gå så långt?

Som vanligt i bilen i morse lyssnade jag lite vagt på en morgonshow. Ämnet för dagen var en diskussion gällande om övervikt är självförvållat eller genetiskt betingat. Enligt en läkare som intervjuades berodde endast 1% av så kallade genetisk fetma med bevisade problem med ämnesomsättningen. Resterande 99% menade han att individen själv har skapat genom osunt intag av mat och dryck i kombination med för låg aktivitet.

Att leva med överdriven fetma är givetvis inte speciellt lätt. Följdsjukdomarna är många till antalet och dessa personer dör ofta i förtid. Varför väljer då 99% att inte ta tag i problemen?

Fick för ett par veckor sedan en inbjudan via skolan, gällande information "överviktiga barn". Fantastiskt bra att skolväsendet tar tag i detta för att informera "ovetande" föräldrar om varför barnen tenderar till övervikt.

Ämnet är otroligt känsligt och en del kanske känner sig stampade på tårna - MEN det finns ett val, det som fattas är antagligen viljan. Enklare att fortsätta med skygglapparna på och har 2000 ursäkter för sitt beteende.

Jag googlade snabbt på ämnet och hittade den här insändaren (källa: Familjeliv.se):

Hej.
Jag har varit sjukskriven sen 3år för sjuklig övervikt.Jag har nästan 130kilo övervikt.
Var sjukskriven 1.5år innan dess pga förlossningsdepression.
Jag väntar på en viktop men väntetiden är minst 24 månader.
Jag måste gå ner minst 30kg själv vilket jag försöker göra men de går långsamt och det blir tyvärr pluskilon efter några minuskilon.
Nu väntar jag på att få tid hos en hjärnskrynklare för att få samtalshjälp och även hjälp att inte bli deprimerad igen.
Jag har ont överallt och har sömnapne.Hade 147 andningsuppehåll under en natt på 7h vid en mätning för knappt en månad sedan.
Jag har nu en maskin som tyvärr inte hjälper då jag tar av mig den i sömnen.

Nu blev jag förlängt sjukskriven till början av oktober.
Men nu undrar jag....hur länge kan man vara sjukskriven pga vikten?
Jag är fastanställd inom vården men det finns inget jobb som jag kan klara av.
All rörelse gör ont och jag kan somna precis när som helst.Sista gången jag körde bil i början av detta året,höll jag på att köra av vägen för att jag somnade.Hade då kört min son till dagis och vi har knappt 1km dit.Jag är ensamstående med honom i veckorna,men nu så får hans pappa hjälpa mig då jag inte klarar mycket.
Jag kan inte sköta min hygien.

Är konstant stressad över detta,så hjälp,
Vad måste jag ställa in mig på från försäkringskassans håll?
Kan man bli tillfäligt pensionerad tills man har gått ner i vikt så pass att man kan jobba igen?För jag vill och ska tillbaka till jobbet och livet.

Mvh 200-kilos klumpen.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------


Ska ovanstående ha rätt till sjukkassa/pension på grund av sin övervikt? Vad anser du?


Varje dag i ditt liv är unik, se till att ta vara på den!

Kommentarer
Postat av: Lisa

Ja du Martin, det är inte en lätt nöt att knäcka. Dessa människor har i de flesta fall blivit uppväxta med helt fel matvanor från början med socker redan i vällingflaskan.... En ond spiral som är svår att bryta.



När det gäller våra barns matvanor är HELA ansvaret vårt, aldrig barnets. Men det är svårt att nå förädrar som inte ser vad de gör för fel, känsligt som du skriver och lite skämmigt. Jag vet att skolorna kämpar för att försöka nå dessa föräldrar men de kämpar i motvind. 30 år senare står vi där med ännu en kraftigt överviktig person som hade kunnat få leva ett normalt liv om dennes föräldrar förstått innebörden av en felaktig kosthållning.



Lisa



2012-01-19 @ 03:39:42
URL: http://Lisaginas.wordpress.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0